Vinprovning med California Wine Institute

För en tid sedan bjöd California Wine Institute in till en omfattande vinprovning på Gamla Riksarkivet i Stockholm. Här medverkade närmare 135 kaliforniska vinhus med över 600 olika kaliforniska viner, varav flera tillverkare ännu inte fanns representerade i Sverige.

Provningen, som passande nog hade döpts till Dream Big, höll på under större delen av eftermiddagen (med drop in-system) och inleddes med ett seminarium kring Lodi, som är en av Kaliforniens mindre kända regioner men samtidigt en att hålla ögonen på, med över 100 druvsorter och större mängd gamla vinstockar av signaturdruvan zinfandel än någon annanstans i delstaten.

90 procent av det vin som tillverkas i USA kommer från Kalifornien, men även Oregon och Washington är viktiga producenter.

Seminariet var extremt populärt och tyvärr fick jag ingen plats där denna gång. Istället anländer jag till Gamla Riksarkivet ganska sent på dagen, för att avsluta min arbetsdag med provningen. Den idén var jag på intet sätt ensam om och i de tre rummen med utställare är det fullt av folk framför alla borden.

Kaliforniens vintillverkning är indelad i regionerna: Far North, North Coast, Central Coast, Inland Valleys, Sierra Foothills samt Southern California, som var och en har flera underregioner. Hela 90 procent av det vin som tillverkas i USA kommer från Kalifornien, men även Oregon och Washington, de två granndelstaterna norrut, är viktiga producenter.

Utbudet från Hess Family Wine Estates på provningen.

Hess Family Wine Estates

Jag börjar med ett stopp hos Hess Family Wine Estates, vars vingård är belägen i Napa Valley, vilken är den av Kaliforniens vinregioner jag känner bäst till, efter att ha bott i området för flera år sedan, samt ha besökt vindistrikten i Napa och Sonoma under en resa till Kalifornien i fjol.

Från Hess provar jag en 2017 sauvignon blanc, utan eklagring, samt två chardonnays, båda från 2016, som har legat på ekfat sex respektive tolv månader, bland de vita vinerna, samt en kryddig 2016 zinfandel, en 2015 cabernet sauvignon, som har legat sex månader på amerikansk ek, en ganska fruktig 2014 Treo Winemakers Red Blend, som består av 30 procent petite sirah, 30 procent syrah, 17 procent zinfandel, 8 procent malbec, 8 procent merlot, 4 procent cabernet sauvignon, 2 procent mourvèdre samt 1 procent carignan, och som avslutning en 2016 Allomi Napa Valley cabernet sauvignon.

Hess representant på mässan, Export Manager Cédrick Jenni, berättar att allomi är ett indianskt ord för sandig jordmån, och syftar på fälten som druvorna kommer från. Allomi cabernet sauvignon-vinet beskriver han som ett bra matvin som passar tillsammans med många olika typer av rätter och som dessutom uppskattas av de flesta. Något han själv bjuder på när han inte är helt säker på sina gästers vinpreferenser.

Full fart hos utställarna. I mitten Hess Family Wine Estates.

Det som skiljer Hess Family Wine Estates från många andra vinhus i Napa Valley är att flera av vinfälten, för bland annat chardonnay och cabernet sauvignon, är relativt högt belägna på Mount Veeders sluttningar, medan största delen av regionens odlingar befinner sig på dalens botten. De branta sluttningarna i kombination med odlingarnas höjd över havet skapar ett unikt mikroklimat, med kylig havsluft på eftermiddagen och varmare nätter, som resulterar i rika och fruktiga druvor med distinkt karaktär. Allt detta enligt Cédrick.

Rock’n roll-viner från Washington

Från Hess Family Wine Estates promenerar jag över till Constellation Brands, som representerar flera olika vinhus. Här provar jag först en 2015 fumé blanc från Robert Mondavi Winery i Napa Valley, som är aromatisk och välbalanserad med en fin krispighet (”crisp” på engelska låter onekligen bättre). Nästa vin är en aromatisk och mycket god 2016 chardonnay från Robert Mondavi Private Selection. Dessutom provar jag en 2016 chardonnay från Ravenswood, som är något lättare i karaktären än den från Robert Mondavi.

Constellation Brands monter. Till vänster syns flaskorna från Washington-baserade Charles Smith Wines.

På detta bord har det även smugit sig in några viner från Washington, och Charles Smith Wines, som visuellt står ut med sina konstnärliga, ganska rockiga flaskor. Det visar sig att Charles själv har en bakgrund som producent för flera rockband. Han började tillverka vin i sitt garage, med inköpta druvor, och blev efterhand så framgångsrik att verksamheten skalades upp. Etiketterna görs av en dansk konstnär. Det berättar Constellation Brands personal på mässan.

Jag inleder med att prova Charles Smiths Kung Fu Girl, en välbalanserad riesling med god sötma. Därefter testar jag även en merlot och en syrah, samt avslutar med en balanserad, rik och aromatisk cabernet sauvignon i bordeaux-stil, med det tjusiga namnet Château Smith.

Grgich Hills Estate

Jag tackar Constellation Brands och fortsätter min provningsrunda med ett besök hos Grgich Hills Estate, som är ett familjeägt företag med sin bas i Napa Valley. Alla viner baseras på egna, ekologiskt odlade druvor, utan användning av kemiska bekämpningsmedel eller gödningsmedel.

Provningen anordnades i Gamla Riksarkivets vackra lokaler på Riddarholmen.

Här börjar jag med en 2016 fumé blanc som är frisk och god men kanske lite anonym. Eller så är det bara det att den serveras väldigt kall. Därefter går turen till en 2015 chardonnay. Nu får jag sällskap av en annan gäst, som tydligen känner till vinerna sedan tidigare och är speciellt förtjust i chardonnayen, eftersom den ”görs lite old fashioned, med mer ekkaraktär”. Han berättar att han (i likhet med mig) har bott i Kalifornien i omgångar och då alltid köper med sig Grgich-viner hem till Sverige när han får tillfälle. Just denna chardonnay var god men hade faktiskt inte jättemycket ek, ”mindre än jag minns det”, enligt min nyfunna provningskollega.

Vi fortsätter med de röda vinerna och provar där en aromatisk och trevlig zinfandel, en merlot som doftar väldigt gott samt en mycket god cabernet sauvignon i den övre prisklassen. Maryanne Wedner, Grgich Hills Estates trevliga Export & Sales Manager (se bild högst upp), berättar att hon har ett möte med Systembolaget inbokat, som hon hoppas mycket på.

En fullträff på vägen ut

Provningen som helhet börjar lida mot sitt slut men på vägen ut lyckas jag pricka in en riktig fullträff hos vinhuset Pahlmeyer, som har odlingar i Napa Valley och Sonoma. ”Det där måste du prova om du vill avsluta på topp”, säger mannen från Grgich-montern, som har nått hit strax innan mig, och pekar på en av rödvinsflaskorna. ”Det där också, för den delen”, tillägger han, och pekar på en flaska chardonnay från 2016.

Vinet man bara vill dricka mer av, en komplex röd blend från Pahlmeyer Winery.

För att få hela bilden börjar jag med en yngre chardonnay, från 2017, som har 50 procent eklagring samt fin balans, arom och sötma. Därefter fortsätter jag med den chardonnay som jag blivit rekommenderad, och den är faktiskt så bra som det har utlovats. 90 procent eklagring och välbalanserad på alla sätt, fast ändå med karaktär.

Avslutningsvis provar jag de röda vinerna: en mycket trevlig 2015 merlot, en söt, mjuk och mångsidig 2015 pinot noir samt slutligen den andra flaskan som jag fått tips om. Det är en 2015 blend med 79 procent cabernet sauvignon, 16 procent merlot, 3 procent malbec, 1 procent cabernet franc samt 1 procent petit verdot. Smaken är komplex och välbalanserad, med toner av mörka frukter, fikon, choklad, tobak och läder. Man vill bara dricka mer, och vid det här laget är vi en liten grupp av beundrare som hänger kvar irriterande länge kring bordet. Varumärkets representant berättar att de i nuläget letar efter importör.

Jag smuttar en sista gång på chardonnayen från 2016, som jag tagit lite påfyllning av, och beger mig därefter nedför de vackra trapporna i Gamla Riksarkivets lokaler för att hämta upp min jacka. Vid utgången stöter jag helt oväntat på en kär bekant som jag lärde känna på en praktikplats för ett par år sedan, men inte har haft kontakt med sedan dess. Det visar sig att hon numera frilansar inom eventbranschen och är med om att organisera provningen. Det blir ett jättetrevligt återseende och lite skvaller innan jag slutligen tar farväl och lämnar Kalifornien (eller ska jag säga Riddarholmen) för denna gång.

Foto: Johanna Bergström

Författare: Johanna Elisabet

Johanna Elisabet Bergström är en Stockholmsbaserad skribent, journalist och resebloggare. Utöver resor arbetar hon bland annat med ämnen som skönhet, hälsa, dryck, mat, design och inredning. På sin fritid älskar Johanna att resa, springa långdistans och läsa, gärna nordiska kriminalromaner. Visa alla inlägg av Johanna Elisabet

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *