Ett av världens vackraste hotell?

Nyligen besökte jag Göteborg för att bo en natt på anrika Hôtel Eggers, som ligger ett stenkast från centralstationen, intill bland annat Drottningtorget och Clarion Post. Möjligen lite inklämt tyvärr, mellan trafikerade gator. Hotellet har anor ända tillbaka till 1859, då det inrättades som Jernvägshotellet, efter järnvägsstationens tillkomst, och firar således sitt 160-årsjubileum under 2019. Därmed är det ett av de äldsta hotellen i Sverige att fortfarande vara i drift.

Hôtel Eggers har fått sitt namn från Emil Eggers, en av de första ägarna, som startade sin bana som portier och sedermera gifte in sig i släkten. Det är idag en del av Lotus Hotel Group, tillsammans med Varbergs Stadshotell & Asia Spa och Arken Hotel & Art Garden Spa i Torslanda.

Vi är inget boutiquehotell.

Hotellet har 69 rum, vissa med balkong, som alla är individuellt och omsorgsfullt inredda i en eklektisk historisk stil, med element från olika epoker samt stor autenticitet och känsla för detalj. Sedan starten har det bara haft sammanlagt sju ägare.

Själva byggnaden ägs av kommunen och vissa delar är K-märkta, till exempel lobbyn, hissen, som har Sveriges äldsta hisskorg, från 1894, och överlag är en av Sveriges äldsta hissar, samt bröstpanel, speglar och fönsterluckorna i mitt rum(!).

Inredningen i övrigt är handplockad. En del av tapeterna har tagits fram exklusivt för hotellet efter historiska förlagor. Bland annat har matsalstapeten samma mönster som en av tapeterna på Nääs Slott. Här och där i lokalerna hänger det filmaffischer i retrostil, som även de har valts ut noga, till exempel från en marknad i Paris.

”Inget boutiquehotell”

Med sin vackra och unika interiör har Hôtel Eggers genom åren varit platsen för flera filminspelningar, bland annat för produktioner som Vår tid är nu, Gynekologen från Askim, filmen om Ted Gärdestad samt en av Håkan Hellströms musikvideos.

1886 skrevs konsthistoria på Hôtel Eggers, när de så kallade Opponenterna bildade Konstnärsförbundet på konstnären Anders Zorns hotellrum. Detta gjordes i protest mot den konservativa Konstakademin i Stockholm. Än idag har hotellet ett nära band till konst och kultur, med många konstnärer, musiker och artister som gäster, samt aktiviteter som författarkvällar, vilket är mycket populärt.

”Vi är nog inget direkt ’boutiquehotell’ [benämningen ’boutiquehotell i Göteborg’ hade annars hade legat nära tillhands – om man nu måste sätta namn på saker och ting, textförfattarens anmärkning]. Vårt koncept handlar mer om att bevara och lyfta ett klassiskt stadshotell, med historiska möbler och hantverk”, säger hotelldirektör Jessica Vialleton, som har arbetat på Hôtel Eggers i hela 27 år, och därmed under två ägarskap. De nuvarande ägarna Anna Riis och Lars-Olof Oskarsson tog över driften 2015 och i samband med detta fick en redan påbörjad renovering fart på allvar.

Jessica förklarar att Anna och Lars-Olof är väldigt involverade i hotellets verksamhet, inredning och utveckling. Bland annat har Anna, som är designer, tagit fram koncept för både lobby och uteservering. För framtiden planerar man bland annat för ytterligare renoveringsåtgärder samt en utökning av hotellet, i en intilliggande del av byggnaden.

Kristallkrona och himmelssäng

Det har blivit dags att checka in på rummet, och jag blir faktiskt mållös för ett ögonblick när jag kliver in och möts av den eleganta inredningen med kristallkrona, himmelssäng och härlig utsikt mot Nils Ericsonsgatan och centralstationen, som är livlig på ett slags rogivande kontinuerligt sätt.

En av städarna öppnar dörren åt mig, som låses upp med en riktig nyckel, i motsats till plastkort. Sedan hjälps han och hans kollega åt att duka upp en liten välkomsthälsning, med vin, frukt och choklad. Städpersonalen speglar på något sätt hela hotellets anda. De är väldigt hängivna, tillmötesgående och trevliga och verkar genuint stolta över sitt viktiga arbete, som de utför med stor noggrannhet och fingertoppskänsla. Jessica berättar att all deras personal, i likhet med henne själv, tenderar till att stanna länge.

Åter till mitt rum. Det är vackert inrett i gröna toner, med fina detaljer som foton och tavlor samt en hög säng som får mig att tänka på Prinsessan på ärten. Badrummet är överraskande bekvämt för att vara ett äldre hotell. Det har ett delvis frostat fönster, så att man kan stå och titta ut medan man duschar, vilket känns som en unik vardagslyx. Jag förstår omedelbart att jag inte kommer att vilja åka härifrån nästa dag, trots att jag har ganska spännande planer för helgen.

Vacker miljö, med historia

Tvärtemot hur jag hade tänkt mig min dag i Göteborg tillbringar jag resten av eftermiddagen med att vandra runt i hotellet och mitt rum, för att beundra de olika miljöerna, inte minst den spektakulära (någon gång måste man ju få ta i med sina adjektiv) spiraltrappan.

I korridorerna finns det flera skyltdockor, iklädda eleganta damkläder från förr i tiden. De flesta av dessa plagg tillhörde hotellets spritkassörska Ebba Eggers, som var gift med Axel Eggers, son till Emil, och tyvärr förolyckades i en välkänd flygolycka 1947. I och med Ebbas tragiska död upphörde samtidigt den eggerska eran på hotellet, som togs över av advokat Hilding Brodén, och senare av dennes son, Hans Brodén.

Till sist tar jag mig samman för att duscha och byta om inför middagen, som är inbokad i hotellets restaurang, som har ett ganska klassiskt bistro/brasserieupplägg med vällagade rätter och en fransk touch. En stor del av produkterna tillverkas på plats i köket, gärna baserat på närodlade ingredienser.

Efter middagen återvänder jag till rummet och sover gott – om än kanske lite oroligt, i det gamla huset. Nästa morgon går jag ut och springer genom ett fortfarande sömnigt Göteborg. Morgonljuset faller vackert in genom lobbyns fönster på vägen ut (se bild högst upp). Därefter njuter jag av en välsmakande och långdragen frukost på terrassen. Buffén känns handplockad och god, även om jag saknade örtteer (som jag i och för sig hade med mig i reserv). Plus i kanten ges för att den ”frukostansvariga” personalen, en ung kvinna, verkade ha stenkoll på detta med vegankost, och snällt svarade på mina frågor.

Om ett par timmar ska jag ta tåget över till Köpenhamn. Innan dess hinner jag med en behaglig promenad ned till hamnen och operahuset och sedan vidare förbi saluhallen och genom Trädgårdsföreningens park, där jag av en slump stöter på en branschkollega, Maria från Fantasy Dining. Jag kopplar av med en välbalanserad espresso med havremjölk på Joe & The Juice, för att sedan hämta upp väskan och gå de få metrarna över till Göteborgs mysiga centralstation, som alltid är en trevlig plats för att resa eller mellanlanda.

Foto: Johanna Bergström