I samband med att jag spanade lite på aktuella vegantrender och veganska produkter testade jag bland annat produkten Bärta i två varianter, helbit naturell och den prisbelönta umamiburgaren. Bärta är en svensk innovation som produceras i Blekinge av groddade och fermenterade, gula ärtor från Sverige.Produkten tillverkas enligt samma fermenteringsprinciper som indonesisk tempeh, som i sin tur består av sojabönor (ej groddade). Att ärtorna groddas innan de fermenteras bidrar till en mer utvecklad smak, samt förbättrar både smältbarhet och näringsinnehåll. Värt att notera ur specialkostperspektiv är även att produkten är glutenfri.
Det ligger nära till hands att säga att helbit alspånsrökt är perfekt balanserad i sin smak.
En nyhet från Bärta sedan dess, eller Swedish Temptations som företaget heter, är helbit alspånsrökt. Det är ett veganpålägg som produceras på samma sätt som det övriga sortimentet och därefter varmröks med alspån. Helbit alspånsrökt är en mångsidig produkt som till skillnad från helbit naturell och burgaren inte kräver någon tillagning. Den kan istället direkt användas till exempel som smörgåspålägg, i en sallad eller som en del av en charkbricka.
Processen med att röka går ut på att låta alspån pyra i ugnen så att den blir rökfylld. Därifrån drar Bärta åt sig sin smak från röken. Pia Qvarnström, grundare av Bärta och Swedish Temptations, berättar att det första testet hon gjorde med rökning var något av en slump. Hon hade svårt att få tag i ekologiskt rökt paprikapulver och köpte istället en röktillsats till ugnen för att röka själv. Det fanns plats över och därför lade hon in lite Bärta också. Paprikapulvret blev inget vidare. Bärtan däremot riktigt god. Efter att ha provat några olika träslag föll valet på al.
Tidigare användes enbart öländska ärtor för Bärtas produkter. Men sedan 2018 är det ärtor av svenskt ursprung, för att säkerställa kvalitetsnivån. Detta ledde till att samtliga förtryckta förpackningar fick förses med en extra etikett, som förtydligade ursprunget! “Mycket klisterjobb”, säger Pia hängivet. Hon förklarar att Swedish Temptations ursprungligen hette Swedish Tempetations, som en ordlek med tempeh. Men på grund av för många missförstånd (från en marknad som inte kände till tempeh) bytte man namn till det nuvarande.
Det har inte sparats på smak
Jag blir positivt överraskad vid första kontakten med helbit alspånsrökt. Det har inte sparats på smak. Produkten har en aromatisk och mild, rökig karaktär. Smaken är lite sötaktig. Den påminner om lägereld och skogsutflykt, men utan att bli för rökig eller skarp i sin rökighet. Lite av en nostalgismak kanske.
Konsistensen är precis lagom, med angenämt tuggmotstånd och bra textur. Bättre än helbit naturell. Doften påminner om smaken och bidrar till en helhetsupplevelse när man äter.
Det ligger nära till hands att säga att helbit alspånsrökt är perfekt balanserad i sin smak. Produkten fungerar bra att kombinera med milda smaker, som lätt tillagade grönsaker. Men även att ”okynnesäta”, som den är. Eller som sagt använda på liknande sätt som rökt kött eller en smakrik korv.
Att grodda ärtor och annat
Så var det detta med att grodda ärtor. Groddning av diverse frön, ärtor och bönor blir numera allt vanligare. Vilket säkert hänger samman med de globala trenderna kring hälsa, hållbarhet, hemmaodling och matlagning.
Vid groddningen blir näringsämnen som proteiner, mineraler, vitaminer, fett och fibrer i det man groddar mer tillgängliga för kroppen, vilket höjer värdet av livsmedlet. En variant på groddning är att man tar utvecklingen lite längre, tills det bildas ett grönt skott.
Hur man groddar beror på vad det är för råvara som används. Men det finns vissa gemensamma principer. Jag blir nyfiken på att grodda den typ av gula ärtor som används för Bärta, och bestämmer mig för att testa. För detta använder jag en tom glasburk. I den lägger jag en ”lagom” mängd torkade ärtor. Därefter fyller jag på med vatten så att det täcker ärtorna med marginal. Burken täcks sedan över, förslagsvis med en oöm kökshandduk, och får stå i minst åtta timmar. Gärna över natten.
Skölj regelbundet
De följande dagarna ska ärtorna sedan sköljas två till tre gånger per dag, ett par genomsköljningar varje gång. För detta kan man använda sil eller durkslag. Men ett smidigt sätt att göra det på är att täcka för burkens öppning med någon typ av nät. Det kan vara en silduk, ett annat glest tyg eller liknande.
Själv klipper jag till en bit av ett nät som har suttit som skydd kring en vinflaska vid transport. Nätet fäster jag med en gummisnodd. Därför är det en fördel att använda en burk som har gängor för att skruva på ett lock, så att nätet sitter kvar.
Mellan det att man sköljer ärtorna ska burken stå mörkt och upp och ned, så att eventuella resterande vattendroppar rinner av. Det är viktigt att luft kommer in. Antingen kan man luta burken där den står, eller ställa den på exempelvis ett diskställ. För entusiasten finns det även speciella groddningsställ att köpa.
Efter ett par dagar börjar ärtorna skjuta groddar och är efterhand redo att ätas. Personligen föredrar jag tillagade grönsaker och baljväxter, och har därför förvällt dem lätt. Pia berättar att det är rätt sätt att konsumera ärtorna på. Ärtskotten kan ätas råa men själva ärtan innehåller proteintypen lektiner som kan orsaka magproblem. Dessa blir dock neutraliserade vid tillagning.
Ett tips generellt sett när man ska koka baljväxter är för övrigt att låta dem stå i vatten på motsvarande sätt i ett par timmar innan tillagning. Det förkortar koktiden och gör dem enklare för kroppen att ta till sig.
Foto: Johanna Bergström
