Jag hade stött på namnet Kersh Kafferosteri vid ett par tillfällen, främst på olika event. När jag insåg att jag även hade två av deras kaffen hemma i köksskåpet blev jag nyfiken och bestämde mig för att ta reda på mer.
Rosteriet grundades och drivs av Aadel Kersh. Historien tar sin början i hans palestinska rötter, med en familj där det lagades mycket mat. ”Man tillagade det mesta själv av det som skulle ätas. Min farmor bakade bröd, gjorde ost och yoghurt och rostade kaffe. Jag har många minnen från den tiden och kommer ihåg doften av nyrostat kaffe. Själv har jag alltid tyckt om att förstå mig på mat, hur man bakar och gör korv till exempel. Kaffe började jag dricka tidigt, med mjölk i”, säger Aadel.
Vår story har skapats under tiden. Det är inget färdigt koncept utan en kedja av händelser och strategier. Först efter fem år hade vi något att berätta.
Aadel hade arbetat en hel del som Barista i Stockholm och kände att det var i den branschen han ville hitta sin plats. Förutom sitt eget stora intresse för hantverket och de nostalgiska minnena från barndomen och hans farmor, såg han även att det fanns ett stort intresse från allmänheten för hans kunskaper inom kvalitetskaffe. Ett intresse som ligger kvar än idag.
Farmodern inspirerar
Tyvärr gick farmodern bort innan hon fick chansen att uppleva Aadels framgångar. Men sista gången de två träffades gav hon honom en liten handdriven kafferost samt en påse gröna kaffebönor att börja experimentera med. Vilket han gjorde vid sin gasspis hemma i ettan på Söder. Detta var också strax innan Aadel skulle få sitt första barn. Han testade sig fram, googlade och lärde sig efterhand grundprinciperna. Kafferosten byttes ut mot en större, som hans pappa hittade på loppmarknad. Aadels färdigheter utvecklades och han öppnade ett kafé i butiken Grandpa på Södermannagatan. Att driva rosteri fanns det än så länge inga planer på.
Outgrundliga äro dock livets vägar. På grund av en skada fick Aadel svårt att rent fysiskt sköta ruljangsen i kafét och tvingades avveckla. I samband med detta stötte han på närbelägna Urban Delis ägare, där han hade jobbat extra tidigare. De kom överens om att Aadel skulle ställa in sin rost hos Urban Deli, och rosta allt deras kaffe på plats. Den ena tillfälligheten ledde till den andra. Till sist kunde han investera i en lokal i Gustavsberg samt en större rostmaskin. För första gången fick företaget även ett namn, logotyp och identitet.
Inget färdigt koncept
”Vår story har skapats under tiden. Det är inget färdigt koncept som har ritats upp utan en kedja av händelser och strategier. Först efter fem år hade vi något att berätta. Även sättet jag kom in i kaffebranschen på skiljer sig från hur många andra gör. Allt utgick från mitt intresse och passion för kaffe. Det var inte förrän därefter jag upptäckte att det fanns en community och en hel industri. På det viset formade jag min filosofi, innan jag blev färgad av de oskrivna regler som finns. Det hela började som en resa utan något direkt mål. Och som med alla resor: ibland blir det bättre än vad man har tänkt sig.”, fortsätter Aadel.
Under sommaren 2020 tas nästa steg för Kersh Kafferosteri, när verksamheten utökas med ett till rosteri och butik i Gamla Porslinsfabriken i Gustavsberg. På samma gång sluts cirkeln tillbaka till kafét hos Grandpa. I det nya rosteriet finns det möjlighet att köpa med sig kaffe, dricka en kopp på plats och se hantverket när Aadel och hans kollegor rostar. ”Jag har saknat att jobba framför kunder”, säger Aadel. Han förklarar att butiken inte kommer att vara ett direkt kafé, med någon större ätbar meny. Utan fokus ligger på kaffe.
Fokus en kärnvärdering
Fokus är för den delen en grundläggande kärnvärdering för Aadel. ”Vi fokuserar på att vara kafferostare”, säger han. Rostningen sker hantverksmässigt, med rostprofiler som är flera gånger längre tidsmässigt än vad man kan se hos vissa mer storskaliga producenter. Därigenom uppnås generellt elegantare smak, utan brända toner. Smakprofilerna tillåts att variera med säsong och tillgång. När en sorts böna är slut ersätts den med en annan som finns kvar på lager. Kaffet köps in i samarbete med utvalda importörer från de cirka 15 procent av världens kaffe som enligt Aadel ”håller en högre kvalitet”, så kallat specialkaffe. Vilka bönor som uppnår den nivån påverkas av många olika faktorer: hur och var de odlas, skördas och sorteras. Men även rostning, malning, bryggning och servering spelar stor roll för det färdiga resultatet i våra koppar.
”Kaffe ska igenom väldigt många par händer från böna till konsument. Därför försöker vi också utbilda våra kunder i hur de ska brygga olika kaffesorter. Det är en allmän uppfattning i samhället just nu att allt ska smaka likadant. Kanske kommer det från industrialiseringen och stora internationella aktörer. Men vi varken vill eller kan garantera något sådant. Våra kaffen skiljer sig i smak beroende på bönornas terroir och när de har skördats. Och det är en del av charmen”, fortsätter Aadel.
En annan viktig tanke bakom rosteriets filosofi är att utveckla ett brett sortiment av kaffen för olika typer av kunder och olika tillfällen. Aadel förklarar att han gärna utgår från kaffets funktion, och hur det dricks i skilda sammanhang: till exempel på morgonen, efter maten eller under helgen. Även kundprofil och mängd kaffe som ska bryggas i taget spelar in. Den röda tråden är att rostningen alltid görs ”på rätt sätt”.
Test av Mörkrost och Daterra
Det första kaffet som jag testar hemma från Kersh Kafferosteri är deras mörkrost, som görs på 100 procent arabicabönor. Den beskrivs av företaget själva som ”ett riktigt svärmorskaffe”.
Jag däremot har ingen svärmor och är därför lite osäker på den definitionen. Mitt första intryck av kaffet är att det är kraftigt och har ”sting”, så att säga. Det är runt i smaken, eller nästan fyrkantigt skulle jag beskriva det. Innan jag har vant mig får jag dricka lite försiktigt. Samtidigt är smakprofilen elegant och balanserad, med toner av mörkt mörk choklad, en bra bit över 70 procent. Kaffet är gott att dricka svart men gifter sig även mycket bra med havredryck. Jag dricker vanligtvis på det sistnämnda sättet, med antingen Oatly iKaffe eller Valios Oddlygood Barista. Just detta kaffe tål ganska mycket havredryck (eller mjölk antar jag), beroende på personligt tycke och smak.
Efterhand kommer turen till att provsmaka kaffet Daterra, som kommer från den eponyma gården i Brasilien. Även detta kaffe består av enbart arabicabönor. Just den påse jag har fått är rostad för cold brew. Visserligen tycker jag om cold brew men jag dricker hellre varmt kaffe. Därför handbrygger jag istället kaffet på samma sätt som jag handbryggt mörkrosten, med filter. Daterra är mer åt det syrliga hållet än mörkrosten. Det är mjukt och välbalanserat, trots att jag inte är så förtjust i syrliga kaffesorter. Gott att dricka svart men också mycket trevligt tillsammans med Oatly iKaffe, såväl skummad som oskummad.
Kommentar om val av havredryck – och morgonkaffe med förhinder
Min ursprungliga idé för denna artikel var att testa båda dessa kaffesorter med Icas nya havredryck i baristastil. Som vegan och kaffedrickare med hemmakontor väcktes mitt intresse när jag läste om den nya produkten. Tyvärr blev jag personligen dock besviken på den.
Drycken är ganska söt och smakar hyfsat bra att exempelvis dricka ren eller använda istället för yoghurt, eller med gröt. Jag har även blandat lite av den med surkål, som en variant på surkålssallad. I kaffe upplever jag dock att drycken smakar direkt illa. Först trodde jag till och med att de exemplar jag hade fått var skämda. Men så var inte fallet. Smaken skär sig med samtliga kaffen jag har testat den med (fyra stycken), oavsett om varm eller kall. Det smakar som om man använder en havre- eller sojadryck som inte är anpassad att blanda med kaffe. Vilket nästan ingen gör längre. I och med att det finns bättre alternativ. Dessutom blir resultatet när jag försöker skumma den halvdant, medan samma verktyg skummar både iKaffe och Oddlygood Barista utan problem. Dessvärre kan jag därför inte rekommendera produkten, utan ser fram emot en framtida uppdatering till det bättre.
En anekdot i sammanhanget är att den dag jag pratade med Aadel hade jag haft vad man kan tänka på som en ”dålig kaffemorgon”. Min första kopp jag försökte dricka blev förstörd genom att havredrycken (Oatly i detta fall) hade börjat skära sig, vilket märks direkt när man blandar med kaffe. Muttrande bryggde jag en ny sats men misslyckades med doseringen av kaffet vilket gjorde att det smakade konstigt, trots att jag använde en ny havredryck. Efter lite analys insåg jag dock mitt misstag, spädde ut kaffet något för att få doseringen rätt samt tillsatte den nya havredrycken.
Kaffe är inte det första jag dricker på morgonen. Till att börja med blir det vatten och örtte, som till exempel kamomill. Men jag dricker gärna kaffe i små mängder under dagen. Och den första koppen är ofta den godaste.
Havredryck som inte längre fungerar med kaffe som med min Oatly ovan kan man för övrigt använda till mycket annat långt efter detta. Till exempel dricka som den är, tillsammans med müsli eller gröt eller i matlagning.
Foto, där inget annat anges:Johanna Bergström
