En cykeltur genom Williamsburg

När jag blir tillfrågad om vilket som är mitt favoritresmål tänker jag ofta att jag borde svara något coolt, ovanligt och lite äventyrligt. Det hade väl passat bra för en resebloggare? Istället är mitt återkommande svar New York. Numera något i konkurrens med San Francisco, efter ett återbesök till Kalifornien förra sommaren. Men New York är svårt att konkurrera med. Jag har inte varit där oändligt många gånger, ändå är det alltid samma känsla av att komma hem som möter mig redan på flygplatsen. Känslan av att komma hem. Och att det finns möjligheter i livet.

Mitt i särklass kortaste besök till New York gjorde jag i samband med att flygbolaget Icelandair firade sitt 80-årsjubileum i förfjol. Från början skulle vi bara ha stannat där i knappt ett dygn, eftersom det var själva flygningen som utgjorde Icelandairs firande, men efterhand förlängdes vistelsen till knappt 48 timmar, två värdefulla nätter i städernas stad.

Soluppgång över East River

Efter en händelserik flygresa landar vi ganska sent på kvällen och checkar in på det eleganta och välkomnande boutiquehotellet The Redbury, i NoMad, North of Madison Square Park. Jag har haft en intensiv vecka och är ganska trött, men piggnar omedelbart till när jag tittar ut genom hotellrummets fönster och där möts av Empire State Building i sin bästa nattskrud. Rummet är snyggt och personligt inrett, inspirerat av 1920-talsstil, och tas till största delen upp av en stor bekväm säng.

Nästa morgon stiger jag upp medan det ännu är mörkt ute för att gå ut och springa. Jag är jetlaggad och utmattad efter bara ett fåtal timmars sömn, men träffas inom kort av den typ av runners’ high som man bara kan få i New York. Solen går sakta upp över East River och på vägen ropar en charmig gatsopare komplimanger efter mig (endast i New York). Vid det här laget svävar jag fram med mina löparskor en bra bit ovanför marken.

En cykeltur genom Williamsburg

Tillbaka på hotellet äter vi frukost i restaurangen på gatuplan. Därefter är det dags att ge sig av, för en spännande cykeltur genom Williamsburg med det numera tyvärr nedlagda företaget Get up and ride. Vi välkomnas av deras cykelguide James, som hjälper oss att prova ut cyklar och hjälmar samt förser oss med varsin walkie-talkie, så att han ska kunna berätta om det vi ser även under cyklandets gång. Jag noterar att cyklarna har namn efter kända New York-profiler.

Vi cyklar österut genom typiskt vackert slitna brooklynkvarter och passerar där otaliga exempel på gatukonst. James förklarar att man pratar om två olika typer av konstverk, vilket kanske inte är uppenbart för gemene man. Graffitti är verk som utgår från text, medan street art är baserat på bildmotiv.

Efterhand stannar vi till hos den hantverksmässiga chokladtillverkaren Fine & Raw, som har sin fabrik och butik vid korsningen Seigel Street och Bogart Street. Företaget grundades av Daniel Sklaar för ungefär sex år sedan och tillverkar raw choklad av hög kvalitet och med stor passion, som det verkar.

Expediten förklarar att choklad har fler smakämnen än rött vin men ofta överrostas vid produktionen. Hos Fine & Raw använder man sig av en mer försiktig rostning. Vi provsmakar några sorter, bland annat smaksatt med ingefära respektive mandel. Det är magiskt gott. På disken står det en enhörning(!) i choklad. Bara en sådan sak.

Lokala guldkorn

I samma kvarter som Fine & Raw finns det flera andra lokala guldkorn, bland annat vintagebutiken Beacon’s Closet, vintage-/indiebutiken Friends NYC, en ekologisk matbutik, den kombinerade bion och baren Syndicated samt det mysiga kafét Swallow Café. På parallellgatan Moore Street ligger pizzerian Roberta’s, som även hyser bageri och, lite oväntat, en fine dining-restaurang (Blanca, utan skylt) med chef’s table och två Michelin-stjärnor bakom den något oborstade fasaden. Verksamheten drivs av stjärnkocken Carlo Mirarchi. Pizzerian är enligt uppgift en favorit hos Beyonce och Jay Z. Här kan man inte boka bord, men det går däremot att göra i fine dining-delen.

Efter att ha botaniserat lite bland choklad och vintageklänningar fortsätter vi västerut genom de judiska kvarteren i Williamsburgs södra delar. Här bor medlemmar av den konservativa hasidiska judendomen, som för en oinvigd känns igen bland annat på sin gammalmodiga klädsel med stor huvudbonad samt långa polisonger och skägg hos männen. James berättar att de hasidiska judarna håller strängt på den heliga lördagen och att familjerna är ganska stora, med uppemot sju eller åtta barn.

Takodling och matmarknad vid floden

Vi trampar vidare i samlad tropp och når efterhand Brooklyn Navy Yard, där vi ska besöka den ekologiska takodlingen Brooklyn Grange. Odlingen sträcker sig över hela 8000 kvadratmeter och sägs vara den största i sitt slag i USA. Den består bland annat av grönsaker och blommor samt honung i naturliga bikupor.

Produkterna säljs till exempel på marknader samt till butiker och restauranger. Dessutom anordnar företaget event, catering, utbildningar och konsultation, plus att takterrassen ibland hyrs ut till filmning och fotograferingar. Vi får förklarat för oss att en av utmaningarna med att odla på den höga höjden är att det blir ganska blåsigt, vilket gör att man behöver tänka lite extra vid bland annat val av jord.

Från Brooklyn Grange cyklar vi norrut för att äta lunch på den härliga matmarknaden Smorgasburg, som anordnas varje lördag från april till september i East River State Park vid floden. Marknaden är enormt populär och det är fullt av folk bland stånden. James berättar att ramenburgaren är en storsäljare, likaså spaghetti doughnuts(!). En av mina favoriter bland det stora urvalet är den japanska, vegetabiliska pannkakan okonomiyaki.

Vi slår oss ned på terrassen med utsikt över vattnet för att äta. Därefter cyklar vi ett halvt kvarter för ett kort besök i musik-, bok- och konceptbutiken Rough Trade, där det även finns ett kafé samt hålls spelningar och andra evenemang, som till exempel fotoutställningar.

Brunch i Meatpacking District

Det har varit en lång och härlig dag. Efter att ha lämnat tillbaka cyklarna tackar vi James å det varmaste och återvänder till hotellet innan det är dags för middag. Flera av mina resekollegor går sedan vidare till en ”fantastisk” takbar i närheten, medan jag kopplar av med en tidig kväll.

Nästa morgon är vår sista i New York för den här gången och vi inleder med en mysig söndagsbrunch på Bubby’s kafé och restaurang i Meatpacking District, ett stenkast från ena änden av stadsodlingen The High Line, där vi bland annat beställer in fluffiga amerikanska pannkakor med blåbärssylt.

När brunchen är över styr jag stegen mot den eleganta inomhusmarknaden Chelsea Market, där jag provsmakar oljor och flingsalt i The Filling Room samt tar mig en titt på marknadsplatsen på nedre plan. Därefter promenerar jag i sakta mak längs The High Line, som är en av mina favoritplatser i New York, dit jag gärna kommer tillbaka.

Jag tar vägen förbi det ikoniska hotellet The New Yorker i korsningen 34th Street/8th Avenue, som var det första jag någonsin bodde på i New York, och sedan Times Square, för att till sist motvilligt styra stegen mot The Redbury och vår transport som snart ska avgå till JFK International Airport, för vidarefärd över Keflavik mot Arlanda.

Foto: Johanna Bergström