Hot n’Sweet är en klassisk lakritslikör som togs fram 1993 av det danska företaget Strandgaarden Wines & Spirits och än idag tillverkas på samma sätt, i Danmark. Enligt vad som sägs utvecklades receptet under en kryssning mellan Oslo och Köpenhamn. Ombord pågick en bartendertävling, där det gällde att skapa den mest kreativa drinken. Vinnarbidraget utgjordes av vodka blandat med salmiakkarameller, som visade sig bli en oväntat lyckad kombination. Numera används den ikoniska finska lakritskaramellen Turkisk Peppar, eller Tyrkisk Peber (som började produceras 1977), för ändamålet och dryckens alkoholhalt är 32 procent.
I början är smaken starkare, men rundas därefter av till ett mildare avslut.
Genom åren har många försökt imitera blandningen, men balansen mellan vodka och lakrits är inte helt enkel att få till, vilket gör att försöken har varierat i framgång.
Nygammal flaskdesign – god smak
Under våren lanseras Hot n’Sweet i en ny uppdaterad och retroinspirerad flaskdesign, med de karakteristiska blå och gula färgerna från 1993. Flaskan i mörkmörk blått. I samband med detta passar jag på att provsmaka likören, som jag faktiskt inte har testat tidigare, trots att jag tycker om både lakrits och likörer/söta alkoholhaltiga drycker.
Hot n’Sweet har en oklar svartgrön färg, som skulle kunna beskrivas som oaptitlig om man inte visste vad man hade i glaset. Doften är aromatisk, med inslag av lakrits, anis och andra kryddor, lite som en kryddlikör. Drycken smakar rikt av lakrits och är väl balanserad. Marknadsföringen har inte lovat för mycket.
I början är smaken starkare, typiskt saltlakrits, men den rundas därefter av till ett mildare avslut. Riktigt god, som en lakritspatron man köpte som liten, men utan det överdrivet skarpa. Därför slår den heller inte ut smaklökarna. Jag kan både dricka vin samt äta olika livsmedel efteråt, med bibehållet smaksinne (även om jag generellt sett rekommenderar ordningsföljden först vin, sedan smaksatt sprit). Denna likör gör heller inte extremt berusad genom att ”gå rätt upp i huvudet” (i och för sig säkert beroende på hur den konsumeras).
När jag var barn var lakrits bland det trendigare man kunde äta. Helst salt och stark. Sötlakrits däremot var inte så populärt. Personligen tycker jag mycket om lakrits från utvalda varumärken, som bland annat Haupt och Johan Bülow, men letar då gärna efter glutenfria (och veganska) alternativ. Som helhet har lakrits också fått ett riktigt uppswing statusmässigt, från att vara ett simplare godis, till att nu tillverkas hantverksmässigt som en delikatess, i likhet med choklad eller kaffe.
Hot n’Sweet rekommenderas att servera som kylt shot. I vanlig ordning dricker jag den istället rumstempererad och smuttar (precis som jag dricker en whisky eller vegansk Baylies). Men det är självklart helt upp till var och en.
Foto: Johanna Bergström
