Efter att ha tillbringat tre härliga dagar i och omkring Reykjavik har det nu blivit dags för oss att fortsätta norrut, till Akureyri, som är Islands största stad utanför huvudstadsområdet och den viktigaste staden i norra delen av landet.
Vi har hyrt en liten bil från Europcar på Reykjaviks nationella flygplats och planerar att köra upp längs Riksväg 1, även kallad Ringvägen då den fortsätter runt hela ön. Vägen går delvis längs kusten, delvis genom inlandet. En resa som kommer att ta oss omkring nio timmar, men också går att köra på betydligt kortare tid än så.
Vinden rycker envetet i ratten, vilket gör körningen mer fysisk än vad den är på hemmaplan.
Bilkörning på Island är ofta okomplicerat, då vägarna mestadels går rakt fram utan så många tillfällen att köra fel. I synnerhet när det gäller Riksväg 1. Däremot kan körförhållandena vara utmanande. Dels i form av hårt väder. Dels kan terrängen verka respektingivande för den ovana, och/eller vägens skick förändras utan förvarning till grusväg. Och så vidare.
Många sevärdheter på vägen
Det finns vissa avstickare och utflykter man kan göra under en road trip Reykjavik till Akureyri. Till exempel för att titta på fåglar eller sälar, eller för att besöka andra naturliga och kulturella sevärdheter, som vattenfall och historisk arkitektur. Men för att kunna göra färden under en dag utan att stressa har vi valt att köra raka vägen, med några utvalda stopp. Det första är i den lilla staden Borgarnes, inte långt från Reykjavik. Hit går det en bro över Borgar-fjorden. En annan variant är att köra längs med fjorden för att få lite mer sceneri, men där röstas jag ned av mitt resesällskap.
Det är en mulen och lite kylig dag. Efter att ha parkerat och sonderat terrängen i Borgarnes, stöter vi av en slump på museet The Settlement Center, som visar sig ha ett mysigt kafé och restaurang. Här tar vi en fika innan färden går vidare. Jag beställer espresso med sojamjölk. Mitt sällskap hittar en god muffin på menyn. Personalen är trevlig och proffsig.
Från Borgarnes fortsätter vägen inåt landet, med fantastiska panoramor åt alla håll. Vi kommer hela tiden på oss själva med att säga meningslösa saker som ”Åh”, ”Ah”, ”Oj” eller ”Titta där”. Vilket till sist blir närmast komiskt. Men så vackert är landskapet. Det blåser ganska kraftigt och vinden rycker envetet i ratten, vilket gör körningen mer fysisk än vad den är på hemmaplan.
Vädret växlar med jämna mellanrum, från strålande solsken via mulet till regnskurar och tillbaka igen. Jag drar mig till minnes guidernas devis från mitt första besök på Island: ”Det enda du kan vara säker på gällande isländskt väder är att du inte kan vara säker på någonting alls”.
Moderata hastighetsbegränsningar
Island har moderata hastighetsbegränsningar. På landsvägar med asfalt är det 90 kilometer i timmen, och på grus 80 kilometer i timmen. Sedan 2019 är hela Riksväg 1 belagd med asfalt. I bebyggda områden gäller generellt sett 50 eller 30 kilometer i timmen. Hos Europcar har de diskret förklarat för oss att det finns en hel del hastighetskameror. Och att det delas ut digra böter till den som kör för fort.
Jag kör per definition alltid enligt lagen. Men det gäller inte för alla förare på Island, som vi ska märka. Huvuddelen av Riksväg 1 (med några få undantag) består av en körbana åt vardera håll. Ofta med begränsad möjlighet att köra om. Vilket leder till en del irritation och tutande från medtrafikanter, som sedan kör om i hisnande hastigheter. Vi låter oss inte störas.
En av resans höjdpunkter
Efter att ha kört hela sträckan och bara stannat till här och där på mötesplatser, för att sträcka på oss och beundra de fascinerande omgivningarna, når vi efterhand byn Blönduos, vid Huna-fjorden. Här gör vi ett stopp och tittar in hos det lokala turistcentrumet. För den som är intresserad finns det även ett textilmuseum att besöka.
Nu går färden vidare österut. Efter ytterligare drygt två timmar kommer vi fram till Akureyri – vårt mål – och kan checka in på Hotel Kea i hjärtat av stadskärnan. Parkeringsplats finner vi på samma gata. Det är kostnadsfritt men tidsbegränsat till två timmar under vissa tider på dagen, 10–16 under vår vistelse. I och med att vi planerar att använda bilen större delen av dagen räcker det därför att markera med en P-skiva.
Att resa på Island är som helhet oförglömligt och liknar ingenting annat. Men jag tror faktiskt att denna road trip var en av höjdpunkterna under vår vistelse. Som ett litet äventyr i all sin enkelhet, för tre tjejer i varierande ålder. Däremot vet jag inte om vi hade riskerat att köra under vinterhalvåret, då både väder och väglag kan vara betydligt mer nyckfulla.
Foto: Johanna Bergström
