Vår sista dag i Akureyri ska vi tillbringa omkring den natursköna sjön Myvatn. På vägen dit passerar vi genom en av Islands få avgiftsbelagda tunnlar, som ligger på andra sidan Eyla-fjorden från staden sett. På vägen till Myvatn.
Betalningen görs via en specifik hemsida, senast tre timmar efter passage. Jag tror att den som missar tidsfristen betalar ett högre belopp, eller möjligen får böter. Man kan även göra upp om att hyrbilsföretaget sköter detta. Men då blir det dyrare. Island har relativt bra internetuppkoppling vid flera sevärdheter samt att vi med våra abonnemang ändå kan koppla upp oss. Därför går betalningen smidigt.
Bråka aldrig med glaciärfloder
Första anhalten på vår väg runt Myvatn är vattenfallet Godafoss. Precis som vattenfallet Gullfoss, en del av den så kallade Gyllene Cirkeln, som vi besökte ett par dagar tidigare, är det en minst sagt respektingivande syn. Sitt namn har fallet fått från en av de traditionella sagorna. Det sägs att en viss Borgis Lagmann ska ha kastat statyer föreställande de gamla nordiska gudarna i vattnet på just denna plats, som en symbolisk handling.
Bråka aldrig med glaciärfloder.
Jag drar mig till minnes vår guides visdomsord när jag fick se Godafoss för första gången: ”Bråka aldrig med glaciärfloder. Simma inte i dem och försök inte att ta dig över”. Vid floden är det fullt av folk trots det lite ruggiga vädret. Sociala media-kulturen gör sig påmind, med smartphones och selfie-pinnar. De flesta turisterna tycks inte ha någon större respekt för vattenmassorna eller deras styrka.
Troll tål inte solljus
Vi lämnar Godafoss och tar sikte på Dimmuborgir, ett område med märkligt formade lavaklippor som utan problem kan sätta fart på fantasin. Det finns två teorier om hur formationerna ska ha uppstått. Den ena går ut på att det handlar om en lavaström som hejdades i sin framfart, kyldes ned och stelnade. Den andra teorin är att klipporna i själva verket bildades när trollen som bodde här träffades av dagens första solstrålar och därmed förvandlades till sten. Troll tål som bekant inte solljus.
Var och en som vandrar runt i Dimmuborgir kommer att hitta sina egna gestalter bland stenblocken. Men bland annat kan man hålla utkik efter trollsiluetter, Påsköns statyer och valvliknande passager.
Värme från jordens inre
Från Dimmuborgir är det bara en kort sträcka till wellnessbadet Myvatn Nature Baths. Detta är en av många platser på Island där man kan bada i geotermiskt uppvärmt vatten med höga mineralhalter. Badet öppnade 2004. Det är mindre exploaterande och mindre känt än Den blå lagunen, på södra delen av ön.
Anläggningen består av en naturlig lagun och en konstgjord. Vatten kommer från ett djup på 2500 meter och transporteras från ett närbeläget kraftverk. Det är alkaliskt samt har en unik komposition av svavel och andra mineraler, som bland annat ska ha en positiv inverkan på huden. Svavel sägs också vara bra för luftvägarna och vid tillstånd som astma. Dessutom gör vattnets kemiska sammansättning att organismer som bakterier och växter inte trivs i lagunen. Vilket gör användandet av klor och liknande rengöringsmedel överflödigt.
Utöver lagunerna har Myvatn Nature Baths två ångbastur som värms med geotermisk ånga direkt från jordens inre. De är försedda med fönster så att man kan sitta där och njuta av bastubadet medan man beundrar utsikten över vattnet och de karga omgivningarna.
Det är sommar vid vårt besök, men ändå ganska kyligt i luften. Känslan av att sjunka ned i det varma vattnet i lagunen och förnimma kylan mot axlarna är spektakulär. I synnerhet i kombination med synen av hur landskapet omkring en är insvept i trolska ångslöjor.
Håll utkik efter ångpelare
Efter lite välbehövlig avkoppling tar vi en fika i badets kafé. Sedan går färden vidare till Hverir, som är ett av Islands mest aktiva geotermiska områden. Här finns olika typer av varma hällor, lerpölar och kokande lerfyllda hål. Markytan har något månaktigt över sig, med kratrar och jord i olika nyanser av ockra. Luften är svavelmättad.
Hverir är inte helt enkelt att hitta, på grund av bristen på skyltning. Ett tips är att hålla utkik efter ångpelarna, samt öppna bilens fönster för att känna doften av svavel. När man väl är framme är det viktigt att hålla sig till de utstakade promenadstråken, för att respektera naturen men även för att helt enkelt undvika brännskador.
Vår sista destination för dagen är fågelskådningsområdet Skutustadir vid den lilla Stakholstjärnen, som ligger vid Myvatns södra ände. Vi promenerar runt tjärnen och fortsätter sedan med bilen tillbaka till Riksväg 1, den ringväg som sträcker sig runt hela Island. Därifrån är det raka spåret mot Akureyri. Vår plan är egentligen att undvika tunneln denna gång, eftersom den alternativa vägen ska vara väldigt scenisk. Men vi kör vilse och får istället vända om för att passera genom den förstnämnda i alla fall.
Foto: Johanna Bergström
