Vår sista dag i San Francisco gör vi en dagstur till de välkända odlingsområdena Napa Valley och Sonoma Valley i Kaliforniens vindistrikt. Vi åker med reseföretaget Tower Tours, som en bekant har rekommenderat. Tidigare i veckan deltog vi i en av deras andra turer till Monterey och Carmel-by-the-Sea.
Nästa gång jag gör en liknande utflykt kommer jag nog att hyra bil, för att ha mer frihet och flexibilitet. Men under denna resa passade det bättre med arrangerade turer. Tower Tours har sitt kontor nära vattnet och nöjesområdet Fisherman’s Wharf. De hämtar upp sina kunder från ett stort antal hotell runt om i staden. Vid kontoret byter vi sedan till den buss som vi ska ha som färdmedel under dagen. Det visar sig att det är samma chaufför som sist, Patric. Han är både trevlig och påläst, utan att prata för mycket. Det blir ett kärt återseende.
En stor vinproducent
Det är ganska tidigt på morgonen när vi svänger upp med bussen på den ikoniska röda Golden Gate Bridge. Luften är kylig och fuktig, och San Francisco-bukten ligger fortfarande insvept i dimma. Det kommer snart att ändra sig när vi når vindistrikten, i och med buktens – The Bay Areas – unika mikroklimat som håller kvar dimma, kyla och fukt.
Det är en vacker eftermiddag, som man önskar kunde vara för evigt.
Kalifornien är en stor vinproducent, världens fjärde största efter Frankrike, Italien och Spanien. 90 procent av det vin som tillverkas i USA kommer härifrån. Delstatens odlingar delas in i regioner och därefter i mindre områden, som antingen begränsas av politiska gränser eller som besitter gemensamma egenskaper gällande exempelvis klimat, landskap, jordmån eller kulturell och historisk betydelse. Dessa områden kallas för American Viticultural Areas – AVA:s. För att ett vin ska få ursprungsmärkas med ett specifikt AVA måste minst 85 procent av dess druvinnehåll komma därifrån.
Italienska rötter
Vi inleder vår tur med ett besök på vingården Madonna Estate. Gården ligger i Napa Valley i AVA:n Los Carneros, som utmärker sig med ett relativt kyligt klimat och vindar från San Pablo-bukten. Den ägs sedan 1922 av familjen Bartolucci. De definierar sig som ett boutique-vineri i italiensk stil och bedriver sin odling ekologiskt. Produktionen är relativt liten och säljs framförallt i USA, även till utvalda restauranger. Signaturdruvorna är Chardonnay och Pinot Noir men de odlar även till exempel Merlot, Cabernet Sauvignon och Gewürztraminer.
I turen ingår provning på var och en av de tre vingårdar vi ska besöka. Däremot är de uppenbarligen inte vana vid att gästerna spottar vinet, som vid en vanlig provning, utan snarare dricker det. Jag föredrar dock att behålla huvudet klart hela dagen för att kunna prova och njuta av samtliga viner. Därför ber jag konsekvent om en spottkopp, och får en del konstiga ögonkast.
Hos Madonna Estate provar vi bland annat en Pinot Grigio, som vår värd beskriver som ett ”bra picknickvin”. Därefter en ganska klassisk och välbalanserad Chardonnay, en Cabernet Sauvignon med tanninkaraktär, en söt, aromatisk och välbalanserad Gewürztraminer samt en Pinot Noir-baserad rosé. De två sistnämnda är även bra alternativ att dricka till kryddig mat.
Napa Valley blev 1981 Kaliforniens första AVA och inkluderar numera 16 mindre AVA:s. Regionen utmärker sig genom ganska små vingårdar som till 85 procent är familjeägda och ofta tillverkar mindre volymer av hög kvalitet. Endast fyra procent av Kaliforniens totala produktion kommer härifrån.
Den amerikanska drömmen
Vår nästa anhalt i Napa Valley är Sutter Home Winery, som befinner sig i St. Helena. Företaget grundades i sin nuvarande form 1948 då familjen Trinchero lämnade sitt hem i New York för att följa ”den amerikanska drömmen” i Kaliforniens vinindustri, som på den tiden fortfarande låg i startgroparna. Dessförinnan hade vineriet varit stängt sedan 1890, på grund av förbudstiden. De är kända för sin vita Zinfandel, som har bidragit starkt ekonomiskt till att de kunnat bygga upp sin verksamhet.
Självklart provar vi den vita Zinfandeln, som är svagt rosa till färgen. Tydligen är just denna flaska något sötare än den brukar vara, med toner av citrus och honung. Normalt sett ska den ha mer karaktär av jordgubbar, förklarar företagets representant. Den vita Zinfandeln följs av en mycket trevlig Pinot Grigio, en vanlig Zinfandel, som är aromatisk, mjuk och god, samt ett dessertvin. Det sistnämnda dricker vi passande nog utomhus, under lätt skuggande träd intill ett viktorianskt hus i den vackra rosenträdgården.
Mot Sonoma Valley
Vi lämnar nu Napa Valley och tar sikte på den idylliska lilla staden Sonoma, som ligger i Sonoma Valley. Här besöker vi vingården Sebastiani, som har sin besöksanläggning i stadskärnan. Gårdens historia går tillbaka till 1904 då den grundades av Samuele Sebastiani från Toscana. Sedan 2008 har den nya ägare och till viss del nya arbetssätt, som bland annat inkluderar en lägre produktion.
Vi välkomnas på gården av vineriets medarbetare Sandy, som ska visa oss runt. Här finns bland annat flera av verksamhetens originalredskap kvar samt en stor samling av träsniderier, som har gjorts i modern tid av en pensionerad grafisk designer.
Sandy berättar lite grand om jordens betydelse för hur vinerna kommer att bli, ungefär ”terroir”. I Sonoma Valley finns det omkring 40 olika typer av jord. I Napa Valley hela 100. Ute på fälten använder sig Sebastiani bland annat av rosenbuskar som indikatorer för skadedjur. Det kan man se ganska ofta även i Europa: buskarna planteras i slutet av raderna med vinrankor. Där syns det tydligt om de blivit angripna. Ett annat verktyg förutom bevattningssystemet är varmluftsfläktar när det blir frost.
Provningen börjar. Det är inte utan att vissa deltagare börjar bli lätt berusade. Själv fortsätter jag spotta. Först ut är en Sauvignon Blanc som har lagrats på enbart rostfritt stål. Sedan följer En Chardonnay, där 50 procent av vinet har lagrats på ek, en lätt och fruktig Pinot Noir, som känns ganska typisk för kalifornisk Pinot Noir, samt en aromatisk Zinfandel med fruktig doft av körsbär.
Sandy leder provningen med den äran. Nivån på kunskap i gruppen varierar lite, men hon lyckas ge instruktioner så att alla ska hänga med och kunna få ut så mycket som möjligt. Utan att det för den sakens skull blir för informativt.
Sen lunch i Sonoma
Sista punkten på dagens program är en sen lunch i Sonoma. Patric har tipsat om några restauranger som alla är belägna kring det livfulla centrala torget Sonoma Plaza. Här finns bland annat avspända Sunflower Caffé, den franska restaurangen The Girl & the Fig, som är inhyst i Sonoma Hotel, The Swiss Hotel, där man kan äta goda skaldjur och sitta på deras veranda, Mary’s Pizza Shack, som är en kedja och som Patric beskriver som ”excellent”, La Casa, där det serveras stora portioner mexikansk mat, B&V Whiskey Bar & Grille, som erbjuder burgare, kött och grillat, Plaza Bistro, där man kan beställa kött, fisk och skaldjur med fokus på färska ingredienser, samt Sweet Scoops, som säljer hemmagjord glass. Det råder ingen tvekan om att han själv har testat dem alla, antagligen ganska utförligt.
För mig är det mitt första besök i Sonoma men mitt sällskap, Gunnel, har varit här tidigare. Det var när jag jobbade inom ridsporten på ett stall i den relativt närbelägna staden Vacaville. Hon var i Kalifornien för att hälsa på och hustrun till en av mina vänner tog med henne på lite sightseeing, bland annat till Sonoma. Den gången åt de lunch i den trevliga delikatessbutiken Sonoma Cheese Factory, som ligger intill några av stadens många fina historiska byggnader, i Sonoma State Historic Park.
Det är en vacker eftermiddag, som man önskar kunde vara för evigt. Efterhand samlas gruppen igen vid bussen för att återvända till San Francisco. När vi når Golden Gate Bridge lämnar jag min plats och smyger diskret fram för att försöka ta några bilder. Antagligen helt emot gällande trafikregler. Patric är obesvärad: ”sätt dig här så att du får en bra vinkel”, säger han rutinerat.
Foto: Johanna Bergström
